Kära bloggen,

Idag klev jag motvilligt upp 10 minuter efter att klockan ringde, att gå upp tidigare än vanligt var inte lockande - speciellt inte när min säng tyst ropade efter mig när jag klev in i badrummet för att ta en dusch.
Jag begav mig mot skolan tidigt så att jag skulle vara där vid halv åtta-tiden, eftersom att jag och Alicia skulle öppna cafét och servera frukost.

Skoldagen rullade på och avslutades med en håltimme, när jag klev ut genom dörren tömdes alla moln på minsta lilla vattendroppe som fanns där i, det tackar jag dig för - vem du än är som tror att du gör oss människor en tjänst när du vattnar våra rabatter.

Väl hemma möttes jag av en överdrivet glad liten durasell-hund i dörröppningen, ja - vi är taaaajta han och jag.
Sen minns jag inte vad jag gjorde under eftermiddagen, så tråkigt hade jag. Men klockan tio i 6 kom min vän Julia och plockade upp mig på moppen - mot kyrkan! (ni trodde att jag skulle skriva Sherwood-skogen vaa? ;))

På vägen hem fick vi oss båda någonting som jag inte kan bestämma mig för om jag ska kalla dusch, eller bad.... vattenpölarna var flera meter djupa, kändes det som i mina converse..
Jag kom hem, blöt och fin... Gjorde mig en toast och gick in i mitt rum för att fortsätta med bloggen, och nu sitter jag här - bloggen är färdig, min hund snarkar och drömmer bredvid mig och jag vet inte vad jag skriver för mina ögon har fäst blicken på ordet ''drömmer''...

Imorgon börjar det om igen, men då är det fredag!

Pussisar och kramisar, Julia.